Hej och hå vad livet går undan.
När jag är arbetslös har jag ingen koll på veckodagarna.
Jag har kommit till en punkt där både jobba och inte jobba känns... ja, jobbigt.
Nog om det!
Igår var jag och T på bio, Skyfall. Tyckte den var oväntat bra, och Adele's låt lät mycket bättre till filmen.
Jag förstår dock inte hur jag kan kan störa mig så ofantligt på en människas andning?
Men det var seriöst dem mest högljudda, jag-är-tjock-och-helt-konditionslös-andetag jag någonsin hört.
Mitt undermedvetna fattade inte alls varför jag inte bara kunde kläcka ur mig, "Seriöst! Kan du andas högre?"
Det var som att sitta brevid en gigantisk lunga!
Idag har det varit staden, solen och naturen! Käkade mat på govinda, och det var jävligt gott.
Minus var hare krishna-låten som pågick i vad som kändes en hel livstid.
Så nu sitter jag här med en julgrogg (julmust+JD), och känner mig helt nöjd!